Förbättra beslutsprocessen
Varför är många av våra beslut inte så bra?
Beslut. Vi fattar dem varje dag. Vad vi ska ha på oss, var vi ska äta middag, vilken väg vi ska gå till jobbet, hur mycket pengar vi ska spendera, vad vi vill ha ut av livet. Men många av våra beslut är inte så bra som de skulle kunna vara. Varför? Våra hjärnor är inte så smarta som vi tror.
Att fatta beslut kan vara en utmanande uppgift i livet. Var och en av oss fattar hundratals beslut varje dag, en del viktigare – till exempel vad vill jag göra med mitt liv? – och andra mindre viktiga – vilken är min favoritfärg?
DEL 1
Varför är det så svårt att fatta beslut?
Varför är det så svårt att fatta bra beslut? Här är några av svaren från forskningen kring beslutsfattande:
Omedelbara belöningar är viktigare än potentiella belöningar i framtiden.
Planerade du att gå till gymmet men hamnade i soffan och tittade på tv och åt tårta i stället?
Du är inte ensam. Våra hjärnor är formade av tiotusentals år av evolution. Och under större delen av den tiden hade våra förfäder större chans att överleva om de satsade på omedelbara och säkra belöningar i stället för att satsa på osäkra, fördröjda belöningar.
När vi står inför beslutet att äta tårta eller springa en runda tenderar våra hjärnor att välja det första alternativet. Eftersom våra förfäder skulle ha gjort klokt i att välja tårtan – de visste aldrig när mat skulle finnas tillgänglig igen. Smart i en miljö där maten är knapp – inte lika smart i en miljö med ett överflöd av (inte så hälsosam) mat.
Du är inte ensam. Våra hjärnor är formade av tiotusentals år av evolution. Och under större delen av den tiden hade våra förfäder större chans att överleva om de satsade på omedelbara och säkra belöningar i stället för att satsa på osäkra, fördröjda belöningar.
När vi står inför beslutet att äta tårta eller springa en runda tenderar våra hjärnor att välja det första alternativet. Eftersom våra förfäder skulle ha gjort klokt i att välja tårtan – de visste aldrig när mat skulle finnas tillgänglig igen. Smart i en miljö där maten är knapp – inte lika smart i en miljö med ett överflöd av (inte så hälsosam) mat.
Planerade du att gå till gymmet men hamnade i soffan och tittade på tv och åt tårta i stället?
Du är inte ensam. Våra hjärnor är formade av tiotusentals år av evolution. Och under större delen av den tiden hade våra förfäder större chans att överleva om de satsade på omedelbara och säkra belöningar i stället för att satsa på osäkra, fördröjda belöningar.
När vi står inför beslutet att äta tårta eller springa en runda tenderar våra hjärnor att välja det första alternativet. Eftersom våra förfäder skulle ha gjort klokt i att välja tårtan – de visste aldrig när mat skulle finnas tillgänglig igen. Smart i en miljö där maten är knapp – inte lika smart i en miljö med ett överflöd av (inte så hälsosam) mat.
Du är inte ensam. Våra hjärnor är formade av tiotusentals år av evolution. Och under större delen av den tiden hade våra förfäder större chans att överleva om de satsade på omedelbara och säkra belöningar i stället för att satsa på osäkra, fördröjda belöningar.
När vi står inför beslutet att äta tårta eller springa en runda tenderar våra hjärnor att välja det första alternativet. Eftersom våra förfäder skulle ha gjort klokt i att välja tårtan – de visste aldrig när mat skulle finnas tillgänglig igen. Smart i en miljö där maten är knapp – inte lika smart i en miljö med ett överflöd av (inte så hälsosam) mat.
Vi är inte rationella
Människors beslutsprocess omfattar två stora system i våra hjärnor: ett snabbt och ett långsamt.
System I, det snabba systemet, är intuitivt, automatiskt, känslomässigt och fungerar utan ansträngning.
System II, det långsamma systemet, är medvetet, medvetet, logiskt och kräver mycket energi.
Gissa vilket system vi använder mest?
Cirka 98 procent av våra beslut fattas av system I – det snabba systemet.
Det kanske verkar konstigt, särskilt eftersom moderna samhällen ofta belönar logik och förnuft. Men ur evolutionär synvinkel är det helt logiskt – det sparar tid och energi.
En annan aspekt av rationalitet kallas för förlustaversion (motvilja att förlora något): den negativa effekten av att förlora något upplevs starkare än den positiva effekten av att vinna något. Om vi står inför ett val där vi riskerar att förlora något eller att vinna något, måste den potentiella vinsten i allmänhet vara dubbelt så stor som den potentiella förlusten för att vi ska välja att satsa på den.
System I, det snabba systemet, är intuitivt, automatiskt, känslomässigt och fungerar utan ansträngning.
System II, det långsamma systemet, är medvetet, medvetet, logiskt och kräver mycket energi.
Gissa vilket system vi använder mest?
Cirka 98 procent av våra beslut fattas av system I – det snabba systemet.
Det kanske verkar konstigt, särskilt eftersom moderna samhällen ofta belönar logik och förnuft. Men ur evolutionär synvinkel är det helt logiskt – det sparar tid och energi.
En annan aspekt av rationalitet kallas för förlustaversion (motvilja att förlora något): den negativa effekten av att förlora något upplevs starkare än den positiva effekten av att vinna något. Om vi står inför ett val där vi riskerar att förlora något eller att vinna något, måste den potentiella vinsten i allmänhet vara dubbelt så stor som den potentiella förlusten för att vi ska välja att satsa på den.
Benägenhet att undvika starka och svåra känslor
När vi upplever rädsla, ångest, oro, smärta, äckel eller något annat som vi betecknar som negativt, tenderar vi alla att vilja undvika eller åtminstone minimera upplevelsen. Der ä måhända ingen nyhet att stundens hetta kan driva oss till att fatta beslut som vi senare inte är särskilt stolta över. Som till exempel att svika en vän, inte uttrycka våra känslor eller undvika ett läskigt telefonsamtal.
Och när obehaget på insidan försvinner, lär sig våra hjärnor och kroppar att det är effektivt att undvika inre smärta – om ditt mål är att leva livet med så lite smärta som möjligt. Men inte om du vill leva ett liv med mening och kärlek. Mer om det senare.
Och när obehaget på insidan försvinner, lär sig våra hjärnor och kroppar att det är effektivt att undvika inre smärta – om ditt mål är att leva livet med så lite smärta som möjligt. Men inte om du vill leva ett liv med mening och kärlek. Mer om det senare.
När vi upplever rädsla, ångest, oro, smärta, äckel eller något annat som vi betecknar som negativt, tenderar vi alla att vilja undvika eller åtminstone minimera upplevelsen. Der ä måhända ingen nyhet att stundens hetta kan driva oss till att fatta beslut som vi senare inte är särskilt stolta över. Som till exempel att svika en vän, inte uttrycka våra känslor eller undvika ett läskigt telefonsamtal.
Och när obehaget på insidan försvinner, lär sig våra hjärnor och kroppar att det är effektivt att undvika inre smärta – om ditt mål är att leva livet med så lite smärta som möjligt. Men inte om du vill leva ett liv med mening och kärlek. Mer om det senare.
Och när obehaget på insidan försvinner, lär sig våra hjärnor och kroppar att det är effektivt att undvika inre smärta – om ditt mål är att leva livet med så lite smärta som möjligt. Men inte om du vill leva ett liv med mening och kärlek. Mer om det senare.
Utan känslor fattas inga beslut
Att försöka fatta beslut om något som inte väcker känslor är svårt. Dels för det inte verkar viktigt att lägga energi på, dels för att känslor är viktiga guider för oss – de knuffar oss (ibland) i rätt riktning.
Utan känslor är vi vilse. Det är därför det är svårt att välja försäkring eller elbolag och det är därför marknadsförare runt om i världen gör sitt bästa för att koppla känslor till beslut som i vanliga fall inte väcker känslor.
Utan känslor är vi vilse. Det är därför det är svårt att välja försäkring eller elbolag och det är därför marknadsförare runt om i världen gör sitt bästa för att koppla känslor till beslut som i vanliga fall inte väcker känslor.
Analysis paralysis
När vi fastnar i en oändlig analys av för- och nackdelar för varje beslut vi måste fatta, blir vi oss ibland oförmögna att fatta beslut.
Detta kallas för analysis paralysis och är vanligare om vi strävar efter perfektion, eller om vi har svårt att skilja små besluten från stora beslut. Analysis paralysis brukar öka i perioder med hög stress och ångest.
Detta kallas för analysis paralysis och är vanligare om vi strävar efter perfektion, eller om vi har svårt att skilja små besluten från stora beslut. Analysis paralysis brukar öka i perioder med hög stress och ångest.
När vi fastnar i en oändlig analys av för- och nackdelar för varje beslut vi måste fatta, blir vi oss ibland oförmögna att fatta beslut.
Detta kallas för analysis paralysis och är vanligare om vi strävar efter perfektion, eller om vi har svårt att skilja små besluten från stora beslut. Analysis paralysis brukar öka i perioder med hög stress och ångest.
Detta kallas för analysis paralysis och är vanligare om vi strävar efter perfektion, eller om vi har svårt att skilja små besluten från stora beslut. Analysis paralysis brukar öka i perioder med hög stress och ångest.
Fördomar, stereotyper och genvägar
Vår hjärna förbrukar cirka 25 procent av kroppens energi. Det är mycket för ett så litet organ. Därför gör den sitt bästa för att minimera energiförbrukningen. Den tar genvägar, drar förhastade slutsatser av tidigare erfarenheter och försöker hitta mönster i slumpmässiga punkter. Det finns många typer av kända och lite dumma genvägar:
Bekräftelsebias: Vi människor har en tendens att bara ta åt oss information som bekräftar det vi redan vet.
Hindsight bias (att vara efterklok): Efter att något har hänt känns det som att vi kunde förutse händelsen, att tecknen på att något skulle hända var tydliga. Även när de inte var det.
Förankringsbias: Ett beslut påverkas av den första informationen vi tagit till oss, det kallas för ankaret, även om senare information motsäger ankaret.
Grundläggande attributionsfelet: Våra egna dåliga beteenden tillskrivs i allmänhet situationen, medan andras dåliga beteenden tillskrivs deras personlighet. Och vice versa: Våra egna framgångar verkar bero på vår fantastiska personlighet, medan andras framgångar tenderar att bero på situationen eller yttre faktorer som tur. När vi är deprimerade är det vanligt att det här tankefelet vänds åt motsatt håll. Då framstår våra egna misslyckanden som enbart vårt eget fel och eventuella lyckade beteenden beror enbart på omständigheter.
Stereotyper: Vi är benägna att dra slutsatser om nya människor vi möter, baserat på tidigare (verkliga eller inbillade) möten med personer med liknande ytliga egenskaper (som hudfärg, kön, kläder eller attribut).
Halo-effekten: Vi tenderar att dra slutsatsen att eftersom någon är vacker är hen också smart, snäll och vänlig.
Bekräftelsebias: Vi människor har en tendens att bara ta åt oss information som bekräftar det vi redan vet.
Hindsight bias (att vara efterklok): Efter att något har hänt känns det som att vi kunde förutse händelsen, att tecknen på att något skulle hända var tydliga. Även när de inte var det.
Förankringsbias: Ett beslut påverkas av den första informationen vi tagit till oss, det kallas för ankaret, även om senare information motsäger ankaret.
Grundläggande attributionsfelet: Våra egna dåliga beteenden tillskrivs i allmänhet situationen, medan andras dåliga beteenden tillskrivs deras personlighet. Och vice versa: Våra egna framgångar verkar bero på vår fantastiska personlighet, medan andras framgångar tenderar att bero på situationen eller yttre faktorer som tur. När vi är deprimerade är det vanligt att det här tankefelet vänds åt motsatt håll. Då framstår våra egna misslyckanden som enbart vårt eget fel och eventuella lyckade beteenden beror enbart på omständigheter.
Stereotyper: Vi är benägna att dra slutsatser om nya människor vi möter, baserat på tidigare (verkliga eller inbillade) möten med personer med liknande ytliga egenskaper (som hudfärg, kön, kläder eller attribut).
Halo-effekten: Vi tenderar att dra slutsatsen att eftersom någon är vacker är hen också smart, snäll och vänlig.
DEL 2
Hur man kan träna upp sin förmåga att fatta kloka beslut
Lyckligtvis finns det också vetenskap som hjälper oss att komma runt hjärnans brister när det gäller beslutsfattande.
Att låta värderingar styra vårt beslutsfattande
Dagligt beslutsfattande kan bli enklare om vi låter våra långsiktiga värderingar styra våra beteenden. Värderingar är en mer pålitlig källa till information än känslor, tankar och upplevelser. De kommer och går i vågor, medan värderingar kan fungera som vägledare över tid. Värderingar kan också hjälpa oss att konfrontera situationer som kan väcka svåra känslor – om det tjänar ett meningsfullt syfte.
Vi kan hjälpa oss själva genom att ställa följande frågor:
Vi kan hjälpa oss själva genom att ställa följande frågor:
- Vilken typ av person skulle vi vilja vara i den här situationen?
- Vad skulle det betyda för oss i det långa loppet att bestämma oss för X eller Y?
- Vad skulle vi vara stolta över när vi ser tillbaka på den här situationen om fem år?
- att bli mindre benägna att undvika svåra känslor.
- minska påverkan av fördomar.
- att vara mindre benägna att falla för omedelbara belöningar.
- att lägga till en känslomässig dimension när den saknas.
- att förebygga analysis paralysis.
Söka perspektiv
Ett annat knep för att komma runt fördomar och felaktiga beslut är att söka perspektiv – både från oss själva och andra.
För att få andras perspektiv kan du fråga vad de skulle ha gjort om de befunnit sig i din situation. Kom ihåg att det förmodligen inte finns något rätt eller fel svar, bara olika åsikter. Om vi kan närma oss andras perspektiv med öppenhet och nyfikenhet kan det hjälpa oss att se på vårt beslut från olika håll.
Sök perspektiv från oss själva: Om vi föreställer oss vad ett framtida jag, om fem eller tio år, skulle tycka om det här beslutet, kan vi låta den klokskapen påverka vårt beslut här och nu.
För att få andras perspektiv kan du fråga vad de skulle ha gjort om de befunnit sig i din situation. Kom ihåg att det förmodligen inte finns något rätt eller fel svar, bara olika åsikter. Om vi kan närma oss andras perspektiv med öppenhet och nyfikenhet kan det hjälpa oss att se på vårt beslut från olika håll.
Sök perspektiv från oss själva: Om vi föreställer oss vad ett framtida jag, om fem eller tio år, skulle tycka om det här beslutet, kan vi låta den klokskapen påverka vårt beslut här och nu.
Ett annat knep för att komma runt fördomar och felaktiga beslut är att söka perspektiv – både från oss själva och andra.
För att få andras perspektiv kan du fråga vad de skulle ha gjort om de befunnit sig i din situation. Kom ihåg att det förmodligen inte finns något rätt eller fel svar, bara olika åsikter. Om vi kan närma oss andras perspektiv med öppenhet och nyfikenhet kan det hjälpa oss att se på vårt beslut från olika håll.
Sök perspektiv från oss själva: Om vi föreställer oss vad ett framtida jag, om fem eller tio år, skulle tycka om det här beslutet, kan vi låta den klokskapen påverka vårt beslut här och nu.
För att få andras perspektiv kan du fråga vad de skulle ha gjort om de befunnit sig i din situation. Kom ihåg att det förmodligen inte finns något rätt eller fel svar, bara olika åsikter. Om vi kan närma oss andras perspektiv med öppenhet och nyfikenhet kan det hjälpa oss att se på vårt beslut från olika håll.
Sök perspektiv från oss själva: Om vi föreställer oss vad ett framtida jag, om fem eller tio år, skulle tycka om det här beslutet, kan vi låta den klokskapen påverka vårt beslut här och nu.
Skapa rutiner
Att skapa en rutin är ett sätt att lägga mindre energi på att fatta beslut som inte är lika viktiga. Om vi skulle vakna upp varje morgon och uppfinna hur en dag ser ut skulle vi använda större delen av vår vakna tid till att fatta mycket triviala beslut.
Tänk dig att ständigt ställa frågor som: Ska vi borsta tänderna? När ska vi göra det? Ska vi gå upp ur sängen i dag? Ska vi ta en kaffepaus? När ska vi ta en kaffepaus?
Att skapa rutiner hjälper oss istället att rikta uppmärksamheten mot det som är viktigt i livet. Att veta (= att inte ens behöva tänka på det) att vi efter att ha vaknat tar en dusch, klär på oss, äter frukost och borstar tänderna och sedan sminkar oss hjälper våra hjärnor att både spara energi och tid, och skapar också trygghet och förutsägbarhet. Att lägga till nya beteenden till en befintlig rutin är lättare än att starta en helt ny.
Om vi till exempel vill öka vår fysiska aktivitet kanske vi kan göra 20 armhävningar efter att ha borstat tänderna varje dag. Chansen att en nya rutin ska bli verklighet ökar om den ligger i anslutning till en redan etablerad rutin. Ett annat exempel skulle kunna vara att läsa och besvara e-post direkt efter lunchen istället för att göra det då och då under dagen (eftersom det medför avbrott och behovet av att hela tiden fråga oss själva om jag ska göra det här nu?).
Vilka andra nya rutiner skulle du vilja införa eller lägga till befintliga rutiner, för att spara tid och energi åt din hjärna?
Tänk dig att ständigt ställa frågor som: Ska vi borsta tänderna? När ska vi göra det? Ska vi gå upp ur sängen i dag? Ska vi ta en kaffepaus? När ska vi ta en kaffepaus?
Att skapa rutiner hjälper oss istället att rikta uppmärksamheten mot det som är viktigt i livet. Att veta (= att inte ens behöva tänka på det) att vi efter att ha vaknat tar en dusch, klär på oss, äter frukost och borstar tänderna och sedan sminkar oss hjälper våra hjärnor att både spara energi och tid, och skapar också trygghet och förutsägbarhet. Att lägga till nya beteenden till en befintlig rutin är lättare än att starta en helt ny.
Om vi till exempel vill öka vår fysiska aktivitet kanske vi kan göra 20 armhävningar efter att ha borstat tänderna varje dag. Chansen att en nya rutin ska bli verklighet ökar om den ligger i anslutning till en redan etablerad rutin. Ett annat exempel skulle kunna vara att läsa och besvara e-post direkt efter lunchen istället för att göra det då och då under dagen (eftersom det medför avbrott och behovet av att hela tiden fråga oss själva om jag ska göra det här nu?).
Vilka andra nya rutiner skulle du vilja införa eller lägga till befintliga rutiner, för att spara tid och energi åt din hjärna?
Öva sig i distans till tankar och känslor
En färdighet vi kan lära oss är att lägga märke till vad som händer på insidan. Att lyssna in våra tankar, känslor och kroppsliga signaler. Det är lätt att bli så upptagen av saker och ting på utsidan att vi inte hinner lägga märke till budskapen inifrån.
Att odla en inre medvetenhet kan hjälpa oss att lägga märke till våra tankar, känslor och känslor – och sedan fatta beslut utifrån det. Kom ihåg att de budskap vi får inifrån inte är fakta. De är budskap som vi kan välja att lyssna på, eller bara lägga märke till och sedan göra det motsatta.
Att odla en inre medvetenhet kan hjälpa oss att lägga märke till våra tankar, känslor och känslor – och sedan fatta beslut utifrån det. Kom ihåg att de budskap vi får inifrån inte är fakta. De är budskap som vi kan välja att lyssna på, eller bara lägga märke till och sedan göra det motsatta.
En färdighet vi kan lära oss är att lägga märke till vad som händer på insidan. Att lyssna in våra tankar, känslor och kroppsliga signaler. Det är lätt att bli så upptagen av saker och ting på utsidan att vi inte hinner lägga märke till budskapen inifrån.
Att odla en inre medvetenhet kan hjälpa oss att lägga märke till våra tankar, känslor och känslor – och sedan fatta beslut utifrån det. Kom ihåg att de budskap vi får inifrån inte är fakta. De är budskap som vi kan välja att lyssna på, eller bara lägga märke till och sedan göra det motsatta.
Att odla en inre medvetenhet kan hjälpa oss att lägga märke till våra tankar, känslor och känslor – och sedan fatta beslut utifrån det. Kom ihåg att de budskap vi får inifrån inte är fakta. De är budskap som vi kan välja att lyssna på, eller bara lägga märke till och sedan göra det motsatta.
Stimuluskontroll
När vi ser något som vi vill ha (som tårta) är det mycket svårare att motstå. Detta beror på att vårt dopaminsystem (det system som gör belöningar så belönande) aktiveras och börjar kringgå våra frontallober när en belöning är nära. Om du vill hålla dig till en diet utan tårta – ha inga tårtor hemma, försök att gå på andra sidan gatan i stället för att gå förbi konditoriet och uppmuntra dina barn att baka något som du inte är lika förtjust i, i stället för tårta. Kort och gott, kontrollera det du kan i din omgivning så att du inte exponeras så ofta för något du vill göra mindre av.
Planera – skapa nya vanor
För att göra det lättare att hålla sig till våra värderingar kan vi göra en plan för hur vi vill att våra dagar och veckor ska se ut. När plötsliga förändringar i känslor eller situationer drar vår uppmärksamhet från målet, gör en planering att det blir lättare att hålla kursen. Det här tipset är relaterat till att skapa en rutin. Om vi gör något tillräckligt många gånger blir det en vana som vi inte behöver tänka på (= inte lägga energi på beslutet) längre.
Forskningen på vanor har solida data på hur lång tid det tar att skapa en ny daglig vana: någonstans mellan 18 och 254 dagar med ett genomsnitt på 66 dagar.
Forskningen på vanor har solida data på hur lång tid det tar att skapa en ny daglig vana: någonstans mellan 18 och 254 dagar med ett genomsnitt på 66 dagar.
För att göra det lättare att hålla sig till våra värderingar kan vi göra en plan för hur vi vill att våra dagar och veckor ska se ut. När plötsliga förändringar i känslor eller situationer drar vår uppmärksamhet från målet, gör en planering att det blir lättare att hålla kursen. Det här tipset är relaterat till att skapa en rutin. Om vi gör något tillräckligt många gånger blir det en vana som vi inte behöver tänka på (= inte lägga energi på beslutet) längre.
Forskningen på vanor har solida data på hur lång tid det tar att skapa en ny daglig vana: någonstans mellan 18 och 254 dagar med ett genomsnitt på 66 dagar.
Forskningen på vanor har solida data på hur lång tid det tar att skapa en ny daglig vana: någonstans mellan 18 och 254 dagar med ett genomsnitt på 66 dagar.
Den här texten är skriven av 29k:s chefspsykolog Jenny Rickardsson och bygger på forskning av Daniel Kahneman, Amos Tversky, Dan Ariely, BF Skinner, Phillippa Lally och Steven Hayes.
DEL 3
Prova 29k-appen för att fatta bättre beslut
Testa kurser, övningar, tester och meditationer som rör beslutsfattande:
Improve your decision making skills and understand what really matters in life.
from more than 3,300 users
29k: Personalized to your needs
Related articles